U-värde

Vad är ett U-värde?
U-värde är något man kanske inte hört så mycket om innan det kommer på tal. Det handlar om ett mått på ett byggmaterials isoleringsförmåga och hur värmetätt det är. Ett U-värde beskriver då hur mycket värme som tillförs per kvadratmeter. Helst ska U-värdet vara så lågt som möjligt, då vet man att det är bra isolerat! Det är viktigt att tänka på att isolera bra från början, vilket kan vara lätt att glömma bort vikten av. Visste ni att ca 35% av den energi som man använder för uppvärmning i ett normalhus försvinner ut genom fönster och tak? Det kan alltså bli ett dyrt misstag i längden att inte isolera bra från början tyvärr. Är ni osäkra vad som är bäst för er eller om ni behöver lägga om er isolering finns vi alltid här för att vägleda er.

Vilket U-värde som är bäst är lite olika beroende på vilken byggdel man pratar om. Exempelvis så har väggar och tak olika U-värden att sträva efter, liksom fönster och dörrar har olika värden. Man brukar vilja uppnå ett U-värde på 0,15 på väggar och ett U-värde på 0,12 för tak.

Vilken mängd isolering ger ett lågt U-värde?
En vanlig mängd isolering i väggarna brukar ha ett mått mellan 240 – 265 mm. Detta ger då ett bra U-värde. Skulle man även lägga till en fasadskiva får man det bättre isolerat ändå. Det är ett dyrare tillval men också en god investering som resulterar i att ni kan spara upp till 25% på era kostnader. Dessutom får man ett väldigt gott inomhusklimat och man värnar om miljön.

Pratar man om tak brukar man ha minst 320mm isolering för att man ska få ett lågt U-värde. Det är lite olika hur mycket isolering man brukar vilja lägga i taket beroende på husmodellen. Har man tex snedtak på övervåningen och vill behålla så mycket utrymme som möjligt väljer man oftast en isolering med 320mm. Har man dock mycket plats över i taket och vill fylla ut det med extra isolering brukar man eftersträva ett värde på 400mm.

Vad är en köldbrygga och kan man motverka det?
En köldbrygga är något som uppstår där de olika byggdelarna inte har lika god isolering som den övriga konstruktionen. Det kan exempelvis vara att bjälklaget eller väggen inte är lika bra isolerat som tak och fönster. Den varma och fuktiga inomhusluften flödar då mot köldbryggorna i ytterväggarna och tråkiga skador kan uppstå. Tex mögel. Det som också är bra att tänka på vid en bra isolering är att det även minskar buller och ljud utifrån.

Vart brukar köldbryggor främst uppstå?
Främst brukar köldbryggor uppstå där det är mindre isolerat. Det kan även uppstå på kallvind, i krypgrund, vid kallvattenledningar och där golv och tak möter vägg. Exempelvis är det störst chans att få fukt på vinden under kallare årstid då yttertaket blir en köldbrygga. Det kan vara svårt att undvika köldbryggor helt. Finns möjlighet så är det bra att använda fasadskivor eller andra tilläggsisoleringar. Gör det gärna i samband av ett fasadbyte eller dränering om ni vill tilläggsisolera en redan befintlig byggnad. Detta för att spara så mycket tid och pengar som möjligt men även för att det är en åtgärd som är svår att komplettera i efterhand.

Fråga mig!

Emil Holm

Emil Holm

Byggingenjör/Projektledare

Fyll i formuläret för offertförfrågan!

Vi återkommer inom kort och erbjuder alltid kostnadsfria offerter och hembesök!

Click or drag files to this area to upload. You can upload up to 10 files.